Hemkommen från Chicago. Har resulterat i blandade känslor. Både glädje och sorg i det hela. Tror jag aldrig gråtit så brutalt som när vi skulle åka till flygplatsen och åka hem från Chicago. Jag grät som en bebis. Ett tag kändes det lite som världens undergång att behöva åka hem men väl hemma så måste jag erkänna att det är oerhört skönt och att det fanns en del saknade saker/människor. Jag har saknat svenska maten (hör och häpna), mitt egna rum och plats jag kan stänga in mig på, min säng, och självklart vänner och familj. Aja nu börjar nerräkningen tills nästa år haha.. Jag har så mycket bilder från Chicago så det lär slängas in en rad med inlägg som inkluderar dessa.