... och han är äntligen här!! I lördags kom detta svarta lurviga monster hem. Han heter Morris och är underbar. Tyvärr är han svår att fånga på bild pga han svarta päls och impulsiva/oförutsägbara beteende. Jag har redan blivit fullkomligt kär i valpen och det var jobbigt att åka tillbaka till Tibro och lämna han. Det känns så himla lustigt att vi faktiskt tagit steget och äntligen skaffat en hund. Det är något vi pratat om under en längre tid efter att vi varit hundvakt åt en hund i samma ras som Morris som vi blev tokkära i. Jag och Mathilda tjatade givetvis konstant om att vi skulle skaffa en egen hund men det kändes omöjligt av olika anledningar. Men en dag så sa mamma att dom ställt sig i kö för en barbet-kennel och idag har vi Morris. Dröm.